1917-1920
Polisarbete efter kaoset
1920-talet
En ung stats tjänstemannakår
1930-talet
Laglöshet och våld
1940-talet
Krig och undantagstillstånd
1950-talet
Gentlemannapolisen och generalstrejken
1960-talet
Trafikundervisning och narkotikabrott
1970-talet
Specialisering inom yrket och polisstrejken 1976
1980-talet
Arbetssäkerhet och omvärdering av fältarbetet
1990-talet
Internationellt och mångfacetterat polisarbete
2000-talet
Lagändringar och nya arbetsmetoder
2010-talet
Internetpoliser och cyberbrottslighet
2000-taletLagändringar och nya arbetsmetoder
Utrustning för DNA-provtagning. DNA-provet är ett tillförlitligt sätt att identifiera en person. Från brottsplatsen samlas prover med kärnförande celler från en människa. Analysresultatet jämförs med prover från inblandade personer och information från DNA-registret. Inom tekniska utredningar analyseras bland annat fotspår, fiber, sekret, gifter, DNA och dofter. Den snabba utvecklingen inom området innebär ett behov av kontinuerlig fortbildning för utredarna. Centralkriminalpolisens kriminaltekniska laboratorium undersöker proverna som tagits på brottsplatsen. På laboratoriet finns experter på över tjugo olika områden. Bild: Polismuseet / Emilia Anundi.
Ordningslagen från 2003 ersatte tidigare kommunala förbud och den allmänna ordningsstadgan för landsbygden från 1928. Alkoholkonsumtion på allmänna platser i tätorter och inom kollektivtrafiken förbjöds. Prostitution på allmän plats (både köp och försäljning) kriminaliserades. En genomgripande omarbetning av strafflagen utfördes 2003. I lagen kom att nämnas bland annat spridning av våldsskildringar och sedlighetssårande bilder, ofog, olaglig maskering, människohandel, bortförande av barn och bruksstöld av motordrivet fortskaffningsmedel. Kriminella sammanslutningar förbjöds.
Skadegörelse och rattfylleri blev allt vanligare. Narkotikabrottslighet, ekonomiska brott, internationell organiserad brottslighet och terrorism utgjorde växande problem som polisen måste kunna hantera. Eftersom Finland stod värd för ett antal internationella möten och idrottstävlingar fordrades av polisen specialarrangemang och för ändamålet utbildade experter. Kravallpolisen (JOUHA) uppmärksammades av allmänheten i samband med demonstrationer på självständighetsdagen 2002 och demonstrationen mot Asien-Europa-toppmötet (ASEM) i Helsingfors 2006.
Även om brottsstatistiken i sig inte påvisade någon oroväckande trend skapade onlinebrottslighet och brottslighetens ökade synlighet i media en känsla av otrygghet. Eftersom folk använde internet i sin vardag blev det allt vanligare med mobbning och bedrägeri online. Helsingfors polisinrättning inledde sin internetpolisverksamhet 2007.
För farliga och krävande uppdrag behövs specialutrustade poliser med utbildning i användning av maktmedel, så kallade VATI-enheter. Typiska uppdrag för VATI-enheter är att ingripa vid grova brott mot en människas liv, hälsa eller frihet, miljön eller unik värdefull egendom. VATI -enheter används också bland annat vid större och grövre ordningsstörningar, mot beväpnade brottslingar, vid svåra olyckor eller fara för en sådan och då en försvunnen person behöver hittas snabbt. I krävande situationer medverkar förutom VATI vid behov också enheter för akutsjukvård (TEMS), taktisk förhandling (TANE) och andra specialenheter (TEPO, JOUHA, Karhu). Alla polisinrättningar har VATI -enheter till sitt förfogande. Bland uppmärksammade krävande polisuppdrag kan nämnas bombdådet på köpcentret Myyrmanni i Vanda 2002, skolskjutningarna i Jokela 2007 och Kauhajoki 2008 och skottdramat på köpcentret Sello i Esbo 2009. Efter händelserna i Kauhajoki fick polisen nya regler för beslut om vapentillstånd.
I och med regionaliseringen av polisens administration flyttades vissa uppdrag från Helsingfors till andra delar av landet. Datacentralen flyttades till Rovaniemi, Polisyrkeshögskolan till Tammerfors och teknikcentralen till Kuusankoski. I början av 2009 hade landet 24 polisinrättningar.
Radionätverket Virve, som är gemensamt för flera myndigheter, togs i bruk 2003–2004. Fördelarna med Virve är det fungerar digitalt, är krypterat, kan användas i hela landet, går att använda för mobiltelefoni och möjliggör effektiv kommunikation mellan myndigheter.
Polishundsinrättningen och Centralkriminalpolisen började tillsammans skola brandhundar 2000. Brandhundarna letar efter vätskor som kan ha antänts vid en brand eller rester av sådana vätskor. När en hund upptäckt någon tar man ett prov och skickar det till laboratoriet. Hundarna får under skolningen lära sig att känna igen ett antal olika brandfarliga vätskor.
Polisen informerar ibland i förväg om bland annat alkoholtestrazzior. På vissa förare görs snabbtest för att upptäcka andra droger. Bild: Sami Hätönen.
Cykelpatrullering ökar polisens synlighet i gatubilden och gör det lättare för allmänheten att ställa frågor. Bild: Sami Hätönen.
Förutom med motorcykel rör sig polisen också med skoter. Bild: Sami Hätönen.
Ibland blir polisen tvungen att avliva djur som blivit påkörda. Bild: Sami Hätönen.
Rubriker av typen "Vintern tog bilisterna med överraskning " är vanliga efter den första snön. Polisen är ute i trafiken oavsett väder. Bild: Sami Hätönen.
Uppskattningsvis har hälften av alla polisuppdrag under 2000-talet att göra med berusade personer. Särskilt under större helger och i samband med sommarevenemang har polisen därför mycket att stå i. Bild: Sami Hätönen.
Inrikesministeriets polisavdelning ordnade 2002 en kurs för poliser med intresse för internationell civil krishantering. Möjligheter att delta i sådan verksamhet fanns bland annat i Kosovo 2004. Allt som allt arbetade i Kosovo 3500 utländska poliser som hade i uppgift att lära ut sin yrkeskunskap och ge polisen i Kosovo en grund av god praxis att bygga vidare på. Poliser från olika länder har dock ofta olika uppfattningar om vad som är god praxis, och för att kunna samarbeta måste de vara samarbetsvilliga och kunna förstå kulturella skillnader. De lokala poliserna och civilbefolkningen i Kosovo litade på de finska poliserna och betraktade dem som opartiska. Bild: Polismuseet / Olli Sainio.
Identifiering av lik i Thailand 2005. Vid större olyckor leds identifieringen av lik av Centralkriminalpolisen. På annandag jul 2004 nåddes Finland av nyheten om att en jättelik flodvåg, en tsunami, svept över och förstört stora områden kring Indiska oceanen, bland dem vissa semesterorter i Thailand där många finländare befann sig. Centralkriminalpolisens enhet för likidentifiering inledde genast en operation för att identifiera de döda och föra hem dem. I arbetet deltog på en gång omkring femtio finländska myndighetsexperter i Thailand och lika många hemma i Finland. Till en början antog man att det skulle gå att identifiera omkring hälften av de finländska dödsoffren, men av dem hittades och identifierades faktiskt 174 av 179. Bild: Polismuseet/Heikki Mattila.
Smash ASEM var en anarkistisk demonstration som ordnades 9.9.2006 inför Asien-Europa-toppmötet (ASEM) i Helsingfors. Utanför Kiasma (museet för nutidskonst) och i närheten av det arresterade polisen under kvällen 136 personer. Polisen gjorde detta eftersom Skyddspolisen i förväg bedömt att Smash ASEM inte skulle vara en organiserad demonstration, utan ett upplopp. Polisen hade heller inte lyckats etablera någon fungerande kontakt med arrangörerna, vilket ytterligare bidrog till beslutet att ingripa. Medierna rapporterade om händelserna med stort intresse. Över 60 anmälningar om polisövergrepp lämnades in hos justitieombudsmannen, vilket ledde till fyra anmärkningar. Helsingforspolisen misstänkte å sin sida 86 personer för brott, och åklagaren väckte åtal mot dem. Helsingfors tingsrätt dömde 22 av dem för våldshandlingar till böter eller högst sex månaders villkorligt fängelse, och 36 dömdes för lindrigare brott till böter. Bild: Sami Hätönen.
På kriminaltekniska laboratoriet arbetar experter på många områden. Till laboratoriet skickas bland annat vapen, läkemedel, DNA-prov, handstilsprov, krutprov och förfalskade dokument. Bild: Sami Hätönen.
Ett taktiskt akutvårdsteam som består av sjukvårdspersonal assisterar polisen i krävande situationer för att eventuella skadade personer ska kunna få vård utan dröjsmål. I dylika situationer samarbetar polisen och vården på ett organiserat sätt. För att vårdspersonalen ska kunna arbeta ostört ser polisen till att platsen hålls säker för den. Bild: Sami Hätönen.
Helsingfors polisinrättnings första internetpoliser. Internetpolisens uppgift är att förebygga och utreda onlinebrott inom hela landet. Bild: Helsingfors polisinrättning /Annika Sjöblom.
337210 Tampere
poliisimuseo(at)poliisi.fi